Vi valde att rita ett kommunhus till tävlingen i Täby med valv som huvudmotiv för fasaden. I presentationstexten till vårt förslag ”Civitas” skrev vi att ”valvmotiven ger huset pondus samtidigt som de förankrar huset i en historisk tradition”. Så här i efterhand villvi ta tillfället i akt och reflektera kring vilken tradition det var vi refererade till samt spekulera i vilken tradition som de i juryn trodde att vi hänvisade till.
Nytt kommunhus i Täby var en allmän tävling, det lämnades in 68 förslag, vårt förslag ”Civitas” belönades med ett hedersomnämnande. I utlåtandet från juryn så kan man läsa; ”Byggnadens yttre anspelar på en venetiansk epok då starka köpmän styrde stora delar av Medelhavet. Byggnaden var då ofta ett signum för rikedom och makt. Fasadens formspråk kan antingen vara historiserande eller futuristiskt. Interiören uppvisar stora kvalitéer och möjligheter till flexibla lösningar, speciellt entréplanet och takvåningen. Insidans öppna och moderna layout motsäger den historiserande fasaden.”
Den sista meningen är det enda tydligt negativa de hade att säga om förslaget. Vår ambition var att rita ett modernt hus för Täby och vi delar inte deras uppfattning om att det finns en konflikt mellaninteriören och exteriören. Vårt förslag var i stort identiskt med det vinnande förslaget vad gäller hur vi löste programmet för byggnaden interiört och logistiken på platsen. Den stora skillnaden mellan förslagen var valet av uttryck för fasaden.
Vi valde valvbågarna eftersom de refererar tillbyggnader som vi uppskattar -både äldre och modernare. Vi ansåg att valv gav ett uttryck som passade för en offentlig byggnad i Täby 2014. Dessutom är de ett byggnadstekniskt element som är både praktiskt och rationellt. Just de traditonella valet är något som vi ofta återkommer till i vår gestaltning och som intresserar oss. Uppenbarligen så delade inte juryn vår uppfattning kring valv utan de uppfattade dessa som något som inte är modernt, i alla fall inte lika modernt som vårt sätt att lösa programmet i planlösningen.
Ett problem med dagens moderna arkitektur kan vara att så fort du refererar till en klassisk ordning så är du per definition antimodernist. Kenneth Frampton skriver i förordet till ”Modern Architecture- A Critical History” att 1900 talets arkitektur till viss del förlorat sig i en teknisk verklighet där de främsta uttrycksmedlen är husets tekniska uppbyggnad såsom bärande konstruktion, dess trappor, skorstenar och ventilationsschakt. Och att det måste förstås som den totala motsatsen till en klassisk arkitektur som undantagslöst dolde sådana delar av byggnaden för att istället vara helt fri att utrycka enbart sig själv och dess arkitektur. ”the main body of the building was free to express itself – a suppression of empirical fact that enabled architecture to symbolise the power of reason.” (Frampton om klassisk arkitektur i ModernArchitecture sid.10)
Man kan fråga sig om det är en dualitet mellanmodernism och klassicism som måhända till viss del är giltig även idag, och i vilket fack hamnar man då om man gör ett val som vårt med valvmotiv?
Här vill vi göra en jämförelse med två äldre italienska byggnader för att belysa problematiken kring klassicerande element i modernismen. Vårt förslag till Täby delar vissa drag med Guerrinis Palazzodella Civiltà Italiana från 1942, även om vårt hus i Täby inte är så monumentalt, det upprepade valvmotivet har byggnaderna tydligt gemensamt. Men den italienska jämförelsen är intressant på flera plan. I det fascistiskaItalien 1922-45 fanns det en strid om vilken stil som skulle vara den som representerade det nya Italien. Till en början så var det rationalisterna iGruppo 7 med Terragni i spetsen som dominerade. Rationalisterna försökte hitta ett formspråk som bottnade i den italienska klassicismen och samtidigt visade på en strukturell logik som skulle ge form åt den nya industriella tiden.Rationalismen kom dock att bli utkonkurrerad av en annan stil som hade tydligare drag av klassicism såtillvida att den i reducerad form använde sig av kolonner och valv likt det gamla Rom. Denna stil fick sitt kanske tydligaste exempel i just Palazzo della Civiltà Italiana som Guerrini ritade i EUR utanför Rom till en planerad världsutställning som aldrig blev av, andra världskriget kom emellan. Både Terragni som rationalist och Guerrini som klassicerande modernist hade den uttryckliga ambitionen att visa upp det nya fascistiskaItalien. Lite hårdraget kan man konstatera att i dagens historieskrivning är Terragni accepterad och hans mest kända byggnad Casa del Fascio från 1932-36 i det närmaste kanoniserad. Fascisternas hus i Como anses vara ett tidigt uttryck för den internationella moderna stil som i stor utsträckning är giltig än idag, byggnaden är inte längre befläckad av den historiska kontexten från då den uppfördes som representation för den svartklädda fascismen. Däremot ses fortfarande världsutställningen EUR och framförallt då Palazzo della Civiltà Italiana som ett exempel på en vulgär klassisk stil starkt sammankopplad medMussolini.
Vi vill inte påstå att juryn ansåg att vi refererade till en fascistisk arkitektur men fortfarande så är det något provocerande med valvmotivet som uppenbarligen kan uppfattas som historicerande och främmande. För oss har inte valvet som sådant med sig konnotationer till något antimodernistiskt utan är en del i ett utforskande av arkitekturen och ett lika giltigt svar på hur man gör en öppning i fasaden som ett rektangulärt dito. Vi på GA har sedan vi startade kontoret intresserat oss för det något svårdefinierade begreppet ”tektonik”, i betydelsen att det är en arkitektur som ger uttryck för själva byggandet med referenser och former som är kända och som inordnar sig i en arkitektonisk tradition. För oss var valet av valvbågar ett i grunden tektoniskt val, vi anser att det på elegant sätt tydliggör bärande och buret för en stor volym med behovet av stora glasade ytor. Och det är även ett rationellt val då vi såg framför oss en fasad av prefabricerade betongelement.
Stad: Täby
Program: Kontor
Byggherre: Täby kommun
Tävling: 2010